Roger Trygg "Råå går en fin framtid till mötes"

Så var det över för denna gången ännu en gång. Hur många gånger har det inte känts så här? Det kommer ju varje år. Känslan av tomhet efter fotbollens underbara aura, saknaden efter att kanske inte ha lyckats fullt under året. Tankar om framtiden, tankar om nya klubbar eller avslut.

Jag tippade att Råå skulle vinna division 3 i år. Det gjorde jag i april efter en kanske lite vacklande inledning av året. Jag kände på mig att Per Söderkvists återtåg till rampljuset skulle bringa stordåd. Det gjorde han också, han vände mörker till gryning och sen till zenit men det räckte inte hela vägen. Ska Råå som lag vara besvikna? Ska supporters vara besvikna? Ska spelarna som har slitigt och svettats i en fotbolls berg och dalbana vara besvikna? Svaren är nej, nja och inte alls.

Ni vet nog vid det här laget om hur året började. En ny tränare kom medan några stannade kvar från föregående år. Kanske borde man redan i den ekvationen se något som inte stämmer men det testades och det fungerade inte. Råå tappade en försäsong på grund av detta. Allt vändes upp och ner, på gott och ont. Träningsmatcherna var bedrövliga i början, sen rättade det till sig för att sen ändå inte fungera. Christer Johansson ut, Per Söderkvist tillbaka in. Spelidén kom tillbaka, spelarna verkade visa mer kraft, mer glädje. Jag vet inte riktigt om det är sanningen men nog såg det ut som att det vände där i våras.

Sen kom första kallduschen, förlust i premiären mot Team Sandby med udda målet. Men repliken lät inte vänta när man körde över Vången i andra matchen och vann med 3-0. Precis där kändes mina känslor besvarade. Att vinna mot Vången är starkt. Att vinna med 3-0 är ännu starkare. Spelarna agerade med pondus och vilja. Sara Söderkvist och Sandra Lännerberg nätade. Två spelare som är som limmet i ett modellbygge. De bra resultaten fortsatte och spelare som t ex Jenny Olofsson började presentera sig på riktigt. När Råå vann hemma mot topplaget Lund var jag ännu mer säker. Lund spelade som Wä gjorde en gång i tiden. Råå var inte helt med i den matchen men vann åter igen på fingertoppskänsla och jävlar anamma.

Derbyt mot Stattena BB förlorades dock och där började Råå dala även om resultaten fortsatte att vara positiva. Stattena ryckte ifrån i tabellen och Råå blev jägare istället för jagade. Tyvärr en match som var skrämmande lik Sverige - Danmark som spelades samma dag. Stattena har sen den matchen varit konstant på förstaplatsen. Det är bara att gratulera till framgången.

Under hösten har Råå drabbats av skador, sjukdomar och ett allt tunnare trupp. klart man inte kan vinna då. Det är självklart att det sliter på spelare. Tränarna måste välja vem som ska dubblera och vem som ska vila. För Råås del tog detta hårdare än tidigare år.

Så ska Råå som lag vara besvikna för en sjätteplats? Resultatmässigt ja, men inte som lag. Lyckas man hålla sig i toppen så länge i division 3 med ett U-lag som fightas i botten av division 4 med en trupp som är tunnare än Kennedy Bakirciuglos frisyr, ja då ska man vara stolt oavsett om man har stått vid sidan om med stukad fot, legat hemma med feber eller varit på planen och krigats hjärtligt. Jag är stolt över att vara ett fan.

Ska supportrarna vara besvikna? Nja, ibland kanske. Men det hör till naturen. En supporten vill alltid se sitt lag vinna och vara bäst. En supporter vill se sitt lag prestera och spela fin fotboll. Ibland har Råå inte lyckats fullt ut med alla delar. Så klandra oss inte för att ibland ha skakat på huvudet på läktarna under matcherna och ibland varit besvikna. Sådana är vi, sådana är ni också. När allt kommer omkring är en supporters kärlek alltid total oavsett.

Spelarna då, ni som tillsammans har jobbat och spelat, ska ni vara besvikna då? Som sagt, inte det minsta. Jag vet att vissa är besvikna på vissa av sina insatser men det är nyttigt att granska sig själv kritiskt lika väl som att veta när man verkligen ska ta åt sig en komplimang. Titta inte på er själva utan på era kamrater. De som har sprungit vid er sida under året. De som har skrattat och gråtit. De som har varvat misstag, felpass och stordåd om vart annat precis som du har gjort. Det är magi, glöm aldrig det. Ni är en del av något magiskt. Råås Finest egen lilla trolleriverkstad. Jag tror ni vet att även om ni kommer 1:a eller 7:a i serien är allas insats ändå hundra. Alla har gjort så gott de har kunnat och det är värt mer än det mesta.

Råå slutade på en sjätteplats med A-laget men klarade av att hålla sig kvar som nykomlingar i Division 4 med U-laget. Det är starkt. U-laget ställs inför nya utmaningar varje omgång. Olika uppställningar, olika straffläggare. Det är med bravur Ni fixade kontraktet. U-laget har trots allt spelat riktigt bra fotboll i många av årets matcher. Bättre än många motståndare.

Så varför vann inte Råå division 3 då? Efter några analyser så kanske det var så enkelt att Stattena BB var för bra. Att vara farmarlag till ett Allsvenskt lag har sina fördelar. Men Råå har kämpat utan att nå hela vägen fram ibland. Som i derbyna, som mot Borgeby och BK Kick. Lund ska kvala, vilket är ok. Jag tycker fortfarande att dom var det bästa laget Råå mött i år. Hade Råå fått hålla alla sina spelare hela så hade det varit en annan situation. Men det är även en situation man inte kan påverka. Ibland har man tur, ibland otur.

Jag vet att några spelare funderar på att sluta eller lägga av men Råå går en fin framtid till mötes. Det finns så många duktiga spelare att bygga vidare på. Råå är alltid Råå och även om fightern Söder väljer att byta klubb och spelmotorn Sandy känner sig tveksam att stanna så är jag inte alls överraskad om båda är tillbaka i Råå redan 2010. För Råå är världens bästa och finaste klubb. Råå kommer alltid bulta med ett stort Ljusblått Hjärta. So what om vi kom sexa i år, nästa år kommer de ljusblå att segra igen. Det finns mycket att fira ändå!

Som massor av fina mål, vinster, skratt, träningsläger, kompisar, roliga träningar med fem otroligt "goa" tränare med mera med mera.

Nu är det inomhus som gäller och som vanligt hoppas vi alla på att guldet ska hem i Råå Cupen 2009. Desstuom är Råå regerande mästare i Helsingborgsmästerskapen. Det är inte illa det. Dessutom är derbyna nästa år mot HDFF och ni vet ju vad det betyder.

Så för sista gången i år är bloggen min för en liten stund. Jag tippade ganska fel i våras men jag är ingen expert på det sättet. Tack för en intressant fotbollssäsong 2009 flickor och pojkar. Jag är stolt att vara ett Ljusblå Hjärta!

Roger Trygg